I DonEmelios badkar skildrar Olle Sahlström sin uppväxt i ett arbetarhem på överklassens Östermalm i Stockholm. Klassförtrycket födde motstånd, men också vördnad och rädsla för den kylslaget trivsamma överheten. 1968 flyttade han från Östermalm och lämnade en blå aristokrati för att finna en röd i den revolutionära studentvänstern. Och som kommunist stred han mot fackliga socialdemokrater, utan att förstå hur starkt revolutionärer och reformister förenades i en och samma vilja att härska. Klassamhället återskapades i arbetarrörelsen, hävdar författaren. Men han stannar inte vid kritik. Skrattet nerifrån vänder upp och ned på klasshierarkin och den skrattande hållningen går som en röd tråd genom hela boken.