Gåtorna bor Bortom skogen. Ur dimmorna föds frågorna.
Människornas nedärvda ovisshet. Kanske finns även svaren
bland sjöarna och bergen? Det tror i alla fall Simon, denne
självvalde eremit. Hans tvivel slutar inte med frågan om Guds existens. Du och jag – jag och du. Bland de orden hittar Simon
en otippad favorit.
Boken tar avstamp ur ett citat av Epikuros, den gamle grekiske tänkaren. Härifrån dras linjerna ut rätt långt, och olika filosofiska resonemang kommer till uttryck. Även om de ibland har ett rent antikt ursprung, hör de knappast till ett etablerat tankegods på dagens gator och torg.
Simon kanske personifierar den filosoferande människan. Kanske kan han ses som en tidlös ”medborgare av ett evigt universum” som söker sanningen om sig själv och sitt sammanhang. Han vill förstå vad det hela handlar om – egentligen ...