Den föräldralösa pojken Tjurka blir adopterad av Ivan, en rysk KGB-överste, som vill göra honom till en avbild av sig själv. Pojken får dock en smula respit hos sin nya mor, som i Moskva kärleksfullt undervisar honom i ryska med hjälp av sagor.

Vilsen och ifrågasättande blir Tjurka senare placerad på Humboldts Universitet i Berlin som informatör för Stasi, där han återser Adeline, flickan han blev förälskad i redan som barn. När han vill gifta sig med Adeline får han veta att hon med sin familj ska fly till Väst. Efter murens fall hamnar Tjurka i vad han föreställer sig vara en drömtillvaro i USA. Han finner den istället farlig och tvivelaktig, ända tills han tar sitt sista andetag.

I Tomhetens triumf skriver Tjurka i drastisk och absurd stil sina halsbrytande memoarer, medan han i limbo väntar på inträdet till helvetet. Hans försvar för att slippa brinna i skärselden är just detta – att han aldrig har fått äga en egen vilja.