Under fikonträdet av Goran Vojnovic  utsågs 2019 av P1 till en av årets bästa översatta romaner och kritikernas lovord om denna episka släkt- och kärlekshistoria från ett sönderfallande Jugoslavien har varit översvallande.

I Under fikonträdet väver Goran Vojnovic samman berättelserna från personer i tre generationer, från 50-talet till idag, för att kunna tydliggöra var och en av dem.

Bokens berättare Jadran försöker komma underfund med varför hans pappa Safet försvann från Ljubljana under Jugoslavienkrigens första år, sin mamma Vesnas oförklarliga aversion mot hans farfar och bit för bit läggs en mosaik av historier. Historier som går igenom Jugoslaviens uppgång och fall, Sloveniens självständighet och sveket mot de från andra delar av Jugoslavien som hamnade i den nya nationen.

Historiens trauman återspeglas i mörka familjehemligheter och kroppsligt förfall, men detta är också en berättelse om kärlek, tid och frihet. Jadran kan i sin familjehistoria finna förklaringar till sin egen relation till flickvännen Anja. Vojnovic blickar in i det som en gång var ett land och försöker med hjälp av minnen från det förflutna förstå såväl vår personliga situation idag som ett politiskt skeende. Det förflutna frigör oss inte från ansvar för framtiden.

Under fikonträdet är en bok att sträckläsa, att skratta och gråta och vara ilsken tillsammans med, den öppnar världen en stund även om det nu är så att ens historier bara är en karta över ens rädslor, som Jadran hävdar.

 SR Kulturnytt

En gripande läsupplevelse

 Svenska Dagbladet  

Framförallt är Under fikonträdet en alldeles enastående roman om tvåsamhetens orättvisa premisser. Om tre generationers kamp med att förvalta den. Flyhänt skriven. Bitvis virtuos. Mättad med mänsklighet.

 Sydsvenskan  

Det känns som något som Jonas Hassen Khemiri skulle kunnat skriva

 Aftonbladet

Det finns få samtida författarskap jag är så glad över att få följa som Goran Vojnovics. Under fikonträdet är en mäktig och stor berättelse som känns som en självklar tredje roman för en författare som alltmer mutat in en egen röst som ett samtida jugoslaviskt minne.

 Expressen