Barnmorskan Asta stressar sönder på förlossningen där hon arbetar. Hon hinner knappt äta, hungern kan inte tillfredsställas med mat, hon behöver något annat. Hon begär rost och ruiner, hinna och hud. Kollegorna hånar den barnlösa Asta som omöjligen kan veta hur det verkligen är att föda ett barn och bli en mor.

När Asta träffar Råndan på en olaglig utflykt till ett övergivet mentalsjukhus finner hon en medbrottsling, någon att gå tillbaka till onda minnen med. Men vad ska en kvinna göra när kroppen protesterar? Är Råndan hennes frigörelse eller fall? 

Satmara är en klagosång för besvärliga kvinnor. Det är en roman där gammal folktro möter modern misogyni.