De hade namn som Faileuba, Bilichild, Theudelinda och Rusticula och från det västromerska rikets fall fram till 700-talet hade de ofta en dominerande roll vid hov, kloster och på godsen runt om i Europa. Denna period betecknas i historieböckerna som medeltidens mörkaste århundraden och kännetecknas av strider, räder och belägringar. Världen för kvinnorna under denna epok har ansetts som osäker och farlig, men ingenting kan vara mindre sant än just detta.

Genom att analysera berättat material från denna period visar författaren på hur en mycket specifik kvinnlig politisk kultur formades. En kultur som förorsakat stora problem för de dåtida krönikörerna vilka ofta var män. I sina försök att förstå sig på de mäktiga kvinnornas handlingar utnyttjade historieskrivarna till stereotyper såsom onda styvmödrar och sexuellt besatta dödsänglar.

I The Age of Abbesses and Queens bidrar Dick Harrison till förståelsen av det medeltida samhället. Hans bok är också ett viktigt argument för genusperspektivets betydelse för den politiska historien.