I Sverige idag fruktar vi terrorangrepp och ett tredje världskrig. Ett halvt sekel tillbaka var det största hotet nazism och politisk extremism. Går man ytterligare ett steg tillbaka var det skräcken för ryssen som dominerade. Andra sorters rädslor som genomsyrat det svenska samhället är fruktan för utlänningar och invandrare.

Gemensamt för alla typer av rädsla är att de är mäktiga krafter i ett samhälle. Av fruktan för yttre hot byggs en militär och politisk makt upp. Rädslan för inre oordning motiverar lagar, domstolsväsen och polismakt.

I boken Svensk rädsla studerar Sverker Oredsson den offentliga fruktan som funnits i Sverige under 1900-talets början. Han utgår från tre dominerande rädslor; rysskräcken, nazismen och politiska extremismen samt rädslan för utlänningar. I boken kommer författaren fram till en ny tolkning av det svenska politiska livet under 1900-talets första hälft. En tolkning som ger en historisk översikt och är en nödvändig bakgrund till förståelsen av den svenska säkerhets- och invandringspolitik som vi har idag.