Den ryska revolutionen var varningsflaggan som ledde till att man började övervaka den kommunistiska rörelsen i Sverige och andra västländer. Mindre känt är att övervakningen trappades upp ytterligare år 1928 då kommunisterna klargjort att de i högre grad skulle infiltrera de militära organisationerna. Denna förändring banade vägen för de efterföljande årens omfattande registreringar av kommunister. I boken I försvarets intresse lyfter Ulf Eliasson genom internationella jämförelser fram denna nya aspekt på övervakningen av politiska extremister i Sverige från den ryska revolutionen till andra världskrigets slut.

Författaren ger också nya perspektiv på säkerhetstjänsternas kontakter med de politiskt ansvariga under andra världskriget: socialminister Gustav Möller och statssekreterare Tage Erlander. Dessa två var bättre informerade om övervakningen och kontakterna var betydligt tätare än vad som tidigare varit känt. Den bild som tonar fram i Ulf Eliassons genomgång skiljer sig därmed från den som offentliggjordes vid krigsslutet. Kontrasten blir särskilt tydlig i beskrivningen av den politiskt känsliga övervakningen av de probrittiska antinazisterna som avslöjades för offentligheten hösten 1944.

Ulf Eliasson är fil. dr i historia och har bland annat forskat om underrättelse- och säkerhetstjänsternas verksamhet under och efter det kalla kriget.