Tar stater verkligen hänsyn till folkrätten eller är det i sista hand maktpolitiska överväganden som får väga tyngst? I boken diskuteras i vilken utsträckning och i vilka sammanhang svenska utrikespolitiska beslutsfattare har tagit hänsyn till folkrätten i samband med erkännanden av nya stater Särskilt studeras hur de svenska beslutsfattarna resonerade inför icke-erkännandena av Östtyskland 19551972 och Nordvietnam 1969. Med hjälp av tidigare hemligstämplade handlingar från UD studeras vilka interna överväganden som föregick Sveriges ställningstaganden i erkännandefrågorna. Dess överväganden jämförs sedan med dem som framfördes i den offentliga debatten. Resultaten visar att beslutsfattarna i offentliga sammanhang visar omfattande folkrättsliga hänsyn, men att maktpolitiska övervägande väger tyngst i interna resonemang.