Frans G. Bengtsson (1894-1954) var en svensk författare, lyriker och översättare, mest känd för romanen Röde Orm – som har präglat mångas bild av vikingatiden – men han rönte även mycket stora framgångar som essäist.

Efter debuten med diktsamlingen Tärningkast (1923) följde Legenden om Babel (1925), som kom att bli författarens sista samling dikter. Även i denna andra samling visar Bengtsson prov på sin stora beläsenhet och temana är genomgående historiska/mytiska. Här möter vi karaktärer som exempelvis Tristan och Isolde, och dikterna visar på författarens

intresse för svunna tider och platser. Samlingen innehåller även ett par översättningar, dels av François Villon, dels av Alfred Tennyson.