Arbetet utgör ett centralt inslag i de flesta människors liv. Trots att det betalda arbetet i stort utgör mindre än tio procent av den totala livstiden präglar arbetet och arbetslivet i allt högre grad våra liv. Arbetslinjen har sedan länge varit en drivande idé i svensk och numera även europeisk arbetsmarknadspolitik. I ett historiskt perspektiv är det enklare att se hur arbetets villkor har förändrats. För mer än ett sekel sedan var arbetstiden dubbelt så lång som idag.
Det har pågått en genomgripande strukturomvandling på vägen från jordbrukssamhälle, industrisamhälle till dagens kunskaps- och tjänseekonomi. Förändringarna i arbetets villkor gäller både strukturen på jobben, arbetets innehåll och vardagsvillkor.

Arbetslivet i Sverige påverkas alltmer av villkor som skapas på EU-nivå och i vår globala omgivning. Andelen tillfälliga jobb ökar och den svenska modellen kämpar i motvind inom EU-rätten och dess betoning av rättsligt skydd för individen. De fackliga organisationerna tappar medlemmar och den allmänna organisationsgraden sjunker, särskilt för vissa yrken. Sett över längre tidsperiod förskjuts maktbalansen i arbetslivet till arbetsgivarnas fördel på det nationella planet. Den globaliserade ekonomin och nya ägarstrukturer har ett stort inflytande, vilket gör det svårare för anställda att göra sin röst hörd.

Sveriges välfärd och arbetsmarknad kommer i framtiden att utsättas för stora och genomgripande utmaningar.