Denna diktsvit är Anna Neros kärleksförklaring till sin sistfödde son. Orden är en tacksamhetsrit till sonens donator – livgivaren, och sjukhuspersonalen på Östra i Göteborg – räddarna/hjältarna.

Under graviditet, förlossning och efter födelsen av barnet, skrev Nero, utifrån sin egen erfarenhet, ett svar på Jonna Bornemarks förstudie till boken Jag är himmel och hav, skriven i diktform. Texten har sedan omarbetats och förvandlades under processen gång till en saga. Sagoformen avdramatiserar livets skörhet – den fina gränsen till ett barns vara eller icke-vara.

Katterna vaknar och flyr undan …

Se mer om boken och Annan Nero på
www.fripress.se