Det normala när någon dör är att den personens påverkan på världen omedelbart minskar.

Men Jesus vände ut och in på den normala mänskliga gången, precis som han så ofta gjorde. Jesus hade större inflytande hundra år efter sin död än han hade medan han levde. Efter fem hundra år var det ännu större, och efter tusen år låg arvet efter honom till grund för en stor del av Europa. Efter två tusen år har han fler efterföljare på fler olika ställen än han har haft någon gång tidigare.

När en människa dör märks det ofta tydligt om arvet efter henne kommer att leva vidare. Alexander den store och kejsar Augustus och Napoleon och Sokrates och Muhammed var enormt ryktbara vid tiden för sin död. När Jesus dog såg det helt klart ut att bli slutet för hans pyttelilla, misslyckade rörelse. Om det fanns ett pris för "bäst chans att lyckas postumt" som delades ut till historiens mest inflytelserika personer samma dag som de dog, då skulle Jesus ha varit allra längst ifrån att få det.

Och ändå...
ur boken

John Ortberg är tillbaka med en bok om den person som är allra viktigast i hans liv - Jesus. En person som inte lämnar honom ifred, som ständigt bryter mot konventionerna, som utmanar och vänder och frågar och påminner. En vän och räddare som är här för att stanna.