I denna avhandling riktas fokus mot matematikundervisning i årskurs nio. Det övergripande syftet är att undersöka hur interaktionsmönster skapas i olika aktiviteter som uppstår i samband med undervisning. Avhandlingens empiri består av observationer av tre lärare med respektive klass från olika upptagningsområden. Den teoretiska och metodiska grunden hämtas från språksociologi och interaktionsanalys. Centrala begrepp i studien är social epistemik och social deontik. Resultatet visar hur olika mönster skapas i olika aktiviteter som tillsammans formar ett lektionstillfälle. Längre mönster skapas när läraren ställer frågor som skapar engagemang, men även när elever motsätter sig lärarens direktiv. Kortare mönster skapas när eleverna får snäva frågor eller när de accepterar lärarens direktiv direkt. Från ett vidare perspektiv visar resultatet att undervisning är en komplex verksamhet där olika typer av lärarkompetens krävs f r att forma en fungerande vardag. Det handlar om att kunna undervisa men även om att kunna organisera så att undervisning kan möjliggöras och genomföras. Även eleverna behöver ha olika kompetens, de ska både kunna infoga sig i etablerade rutiner och samtidigt hantera umgänget med såväl lärare som klasskamrater. Marcus Sandborgh är ämneslärare i svenska och har undervisat på gymnasium, vuxenutbildning och högskola. Hans forskningsintressen rör interaktion och språk i utbildningsmiljöer, med betoning på ungdomar och vuxna. Detta är hans doktorsavhandling.