I Jorden andas mig utforskar Anders Laestadius människans relation till naturen genom poetiska betraktelser. Dikterna speglar skönheten i vår omvärld och författarens djupa känsla av tillhörighet till vår natur, med ögonblick av glädje och förundran, men också sorg och ilska.

Med ekopsykologiska perspektiv som grund ställer samlingen klarsynta frågor om ansvar och mening i en tid av ekologiska och extensiella utmaningar. Genom dikterna söker författaren nya sätt att se på sig själv och samhället. Vilka perspektiv öppnar upp för ett agerande som främjar livet för allt levande?

Med denna debut etablerar sig Laestadius som en ekopsykologisk poet, vars diktande växer ur en intention att väcka naturen i människan för en livsbefrämjande framtid. Hans röst är personlig, närvarande och naturnära.