Och ser du, en natt drev det mig åter att planlöst ströva genom Kleinstadts tysta gator?
Ingenstans i världen är det så hemskt som i denna stadsdel.
Man viker in på en gata och ser endast ett dött mörker, då sticker ur en fönsterspringa en spöklik ljusstråle en plötsligt som en lång elak nål i pupillerna.
Ur mörkret dyker ett hus upp -- med avbrutna skuldror och bakåtlutande panna och stirrande medvetslöst som ett slaktat djur ur tomma vindskupor upp mot natthimlen.
Och går man över de ojämna gatstenarna och ser sig plötsligt om, skulle man kunna hålla vad om, att ett svampigt, likblekt ansikte stirrat efter en om hörnet -- inte i vanlig axelhöjd -- nej, långt nedanför, där endast stora hundar har huvudet.

Här samlas nio sällsamma berättelser av både äldre och nutida författare. Klassiska namn som Edgar Allan Poe, William Hope Hodgson och Gustav Meyrink har en plats i varje finsmakares bokhylla. Men dessutom ges stort utrymme åt svenska förmågor, bland dem våra kanske främsta författare av "weird tales" -- Johan Theorin och Sven Christer Swahn.
En bok att läsa med öppet sinne och utan föreställningen att skräckfyllda berättelser måste vara blodiga och osubtila. Ty "varelserna som stapplar omkring i natten" är ju mest skrämmande så länge vi inte ser dem?