Liberalismen förändras. Traditionellt värnade liberalismen den enskildes rätt mot staten eller majoriteten. Friheten att uttrycka sina åsikter sågs som demokratins kärna. Folkpartiet liberalernas nya linje innebär snarare att staten ska övervaka sina medborgare, utdela moraliska pekpinnar och definiera kollektivet »svenskarna«. På global nivå urholkar allt fler liberaldemokratiska stater såväl medborgarnas politiska rättigheter som deras integritetsskydd. I Fronesis nr 22-23 tar vi liberalismens radikala arv i försvar mot samtidens liberaler. Vi söker rötterna till och klarlägger konsekvenserna av liberalernas ideologiska förändring.
Folkpartiets förändring sedan 70-talet granskas. Fram träder en bild av hur internationell solidaritet har ersatts av nationellt egenintresse och hur den personliga integriteten får allt mindre betydelse genom förslag på övervakning och ökad disciplin. I en text av Michel Foucault ses liberalismen som en »styrningskonst« som syftar till att skapa subjekt för ett liberalt samhälle. Utifrån Foucault jämför idéhistorikern Shamal Kaveh dagens folkpartistiska krav på »språktest« med de diskussioner om medborgarskapets gränser som frisinnade liberaler förde runt det förra sekelskiftet.
Sociologen Saskia Sassen diskuterar den »reellt existerande liberalismens« omvandling under senare år i USA och övriga världen. I ett utdrag från hennes nya bok samt i en specialgjord intervju pekar hon på hur makten i de liberaldemokratiska staterna förflyttas från öppna parlamentsdiskussioner till verkställande instanser utan insyn. I kombination med ökad övervakning av medborgarna hotar detta den för liberalismen grundläggande åtskillnaden privatoffentligt. Samhällsteoretikern Wendy Brown talar om nyliberalism och nykonservatism i USA.
Numret handlar även om möjligheterna till en annan liberalism än den som dominerar politiken idag. Utgångspunkten är den liberalism som den amerikanske filosofen John Dewey formulerade under 1900-talets första hälft. I texter av Dewey och den samtida liberala filosofen Richard Rorty introduceras en liberalism som ställer frågor och utvecklar demokratin istället för att bara konservativt bevara den politiska ordningen.
Innehåll i Fronesis nr 22-23 (296 sidor):
Magnus Wennerhag och Olav Unsgaard: Liberalism i kris
Lena Halldenius: Frihet, värdegrund och ideologisk positionering
Martin Karlsson: Folkparti i förändring
Åsa Persson: Folkpartiet rättspolitiskt liberalt
Jakob Kihlberg: Liberalismen är en naturalism
Michel Foucault: Biopolitikens födelse
Shamal Kaveh: Medborgarskapets janusansikte
Leila Brännström och Hanna Pettersson: »De reellt existerande liberaldemokratierna«
Wendy Brown: Nyliberalismen och den liberala demokratins fall
Saskia Sassen: Hur makten omfördelades inom den amerikanska staten
Intervju med Saskia Sassen: Avnationaliserade stater och globala konstellationer Ladda ner texten som pdf-fil här
Pamela Fisher: Abortfrågan i det postkommuniska Tyskland
Sofie Tornhill: Universalismens brytpunkter mellan det lika och det olika
Gayatri Chakravorty Spivak: Kom ihåg gränserna: Skillnad, identitet och praktik
Judith Squires: Mångfald jämlikhets- eller företagsstrategi?
William Connolly: Liberalism och skillnad
Johan Lindgren och Karl Palmås: En pragmatistisk liberalism
John Dewey: Liberalismens framtid
Noortje Marres: Offentligheten uppstår genom sakfrågor: En ofta glömd nyckelpoäng i Lippmann-Deweydebatten
Richard Rorty: Moralisk identitet och privat autonomi: Fallet Foucault
Richard Rorty: Habermas, Derrida och filosofins funktioner