Industrialiseringens förutsättningar i Norden inleddes redan i början av 1800-talet. Den grundlades genom att moderniseringen av jordbruket skapade en konsumtionsvarumarknad: landsbygdens växande befolkning frigjordes från jordbrukets självhushållning; bönder och obesuttna fick penninginkomster.
Teorierna om en ökad konsumtion redan i slutet av 1700-talet utgår från att människor arbetade mer än tidigare för att kunna köpa nya varor, främst kolonialvaror som textilier, frukt, kaffe och socker. Så skedde trots att livsmedel blev dyrare och svarade för mer än hälften av det stora flertalets inkomster. I det som kallats flitens revolution arbetade alla i hushållen mer, även kvinnor och barn. Samtidigt sjönk priserna kraftigt på vissa varor som linne och socker i förhållande till baslivsmedel.
I antologin Kommers presenterar forskare från de nordiska länderna sin forskning om olika former av handel och ökad marknadsinvolvering under 1700-talet och 1800-talet. Nya projekt om handelsnätverk, etnicitet och marknadsföring samt butikernas roll visar på ett synnerligen aktivt och idérikt forskningsfält som ligger väl i linje med den internationella forskningsfrontens återuppväckta intresse för olika slags former av handel och distributionsnätverk just nu.