När Stieg Larsson dog visade det sig att Eva ­Gabrielsson inte hade varit Millenium-författarens sambo sedan 30 år. Båda hade, enligt Statistiska Centralbyråns sätt att tolka förhållandet, varit ensamstående på samma adress. I 30 år alltså. Enligt sambolagen hade Eva Gabrielsson inte heller rätt till arvet och inkomsterna efter Stieg Larssons globala deckarsuccé. Lika lite rätt hade hon till efterlevandeförsäkring eller ppm. Eva Gabrielsson hade enligt sambolagen inte ens den självklara rätten till hennes och Stieg Larssons gemensamma bostad. Även den skulle till hälften skiftas till Stieg Larssons släkt. I Sambo ensammare än du tror undersöker Eva Gabrielsson tillsammans med journalisten Gunnar von Sydow samhällets utdaterade syn på samboförhållanden och den ännu märkligare sambolagen, där statens krav på kollektivets arvsrätt går före den efterlevande individens. De berättar på ett underhållande sätt om en nästan okänd del av svensk vardagsjuridik. Många blir förvånade över vilket dåligt skydd sambolagen ger dem. Eva Gabrielssons fall är långt ifrån unikt. I boken finns en rad exempel på såväl biologisk arvsrätt som statlig konfiskering, där sambor trott sig i sambolagen ha staten och lagen på sin sida. När partnern avlidit har allt arv gått till hans eller hennes släkt, eller ännu värre till allmänna arvsfonden. En enkel väg ur detta dilemma är tvångsäktenskap, en princip som är ovärdigt ett demokratiskt och jämställt samhälle. Sambolagen är i stark otakt med människors moderna sätt att leva och arbeta. »Detta är ett informationsproblem som ska riktas till lagstiftarna inte ett informationsproblem för sambos. Vi behöver en sambolag som preminerar aktiva individer, inte en som ger bort andras upparbetade livsverk till de passiva«, säger Eva Gabrielsson. Boken har fått mycket uppmärksamhet i media redan innan den kommit ut. Detta beror naturligtvis på det stora intresset för Stieg Larssons deckarsuccé och arvstvisten efter hans död.