Vart tog samhällskritiken vägen? Kritik framhålls ofta som ett ideal i vårt samhälle. Genom ”kritiskt tänkande”, som är ett självklart mål för nästan all utbildning, har kritiken demokratiserats och spridits. Mediernas förändring under de senaste åren har likaså inneburit ökade möjligheter att kritisera maktutövare och orättvisor. Samtidigt finns det de som menar att utrymmet för kritik krymper. Kulturjournalistiken sägs ha blivit omstöpt till en »journalistik om kultur« inriktad på topplistor och författarporträtt. Kultur- och samhällsdebatten anses överhuvudtaget ha antagit formen av en metadebatt, som snarast syftar till att bekräfta införstådda positioner genom olika begreppsliga markörer i stället för att åstadkomma politisk förändring. I Fronesis nr 36–37 diskuterar vi förutsättningarna för samhällskritik. Kan vi tala om en kritikens demokratisering, som givit fler tillträde till kritikens arenor – eller kännetecknas vår tid snarare av ett cyniskt förnuft som gör oss likgiltiga för sakernas tillstånd? Vi undersöker potentialen och aktualiteten hos en rad klassiska kritiska teoribildningar, såsom marxism, kritisk teori, psykoanalys och foucaultiansk genealogi. Påkallar vår tids sociala och politiska utmaningar några särskilda former av kritik? Till vad syftar det kritiska tänkandet i dag – en förändring av oss själva eller en förändring av samhället? Dessa och andra frågor tas upp i en intervju med litteraturkritikern Anders Johansson, filosofen Sharon Rider samt stats- och genusvetaren Malin Rönnblom. Dessutom publiceras den franske idéhistorikern Michel Foucaults »Vad är kritik?« för första gången på svenska. Innehåll i Fronesis nr 36-37 (278 sidor) Henrik Gundenäs, Anders Hylmö och Johan Lindgren: Samhällskritikens återkomst Anders Johansson, Sharon Rider och Malin Rönnblom: Kritikens läge Benjamin Khademi: Kritik och praktik hos Kant och Marx Bo Isenberg: Kritik och kris Mikael Carleheden: Om den moderna samhällskritikens historiska förändring Magnus Hörnqvist: Två kritiska linjer från Kant Michael Heinrich: Världsåskådning eller strategi? Anders Ramsay: Från humanistisk kritik till kritik av ekonomin Sara Granér: Alternativa sätt att bedriva kritik Leila Brännström: Den reflekterade olydnadens konst Michel Foucault: Vad är kritik? Katharina Pühl: Om »kritik« hos Foucault Andreas Gottardis: Om kritisk teori Robin Celikates: Mellan faktiskt instämmande och reflexiv acceptabilitet Axel Honneth: Om möjligheten av en upplåtande kritik David Owen: Kritik och fångenskap Per-Anders Svärd: Det är aldrig en jävel som frågar »varför då?« Eve Kosofsky Sedgwick: Paranoid läsning Per-Anders Svärd: Fienden i fantasin