Hur uppnår vi som individer, familjer, organisationer och samhälle bästa möjliga livskvalitet? Vilka kunskaper krävs? Vilka förmågor behöver utvecklas. Den livligt på senare år diskuterade frågan om undervisning i livskunskap i grund- och gymnasieskolor har behandlats i böckerna Livskunskap på schemat (2010) och Livskunskap i skolan (2011). De livskunskapsprogram som introducerats i våra skolor utgår från värdet av social och emotionell träning. De bidrar till att möta skolans behov av trygghet och god studiero och att uppfylla målen för den goda värdegrund som beskrivs i skollag och andra styrdokument.I denna tredje bok om livskunskapsfrågan vidgas perspektivet. Det finns såväl affärsföretag som många ideella organisationer som i sin verksamhet inrymmer inslag som bidrar till vår livskunskap. Bland sådana organisationer finns några som mellan skolans terminer arrangerar samtal och övningar som kan hänföras till studieområdet livskunskap. I denna bok får vi särskilt bekanta oss med Föreningen Protus livskunskapsläger.Vi möter i denna antologi företrädare för folkhälsoarbete, praktisk filosofi och lärarutbildning liksom pedagoger, psykologer, medlare och ungdoms-ledare samt mobbnings- och våldsförebyggare. De pläderar för systematisk satsning på livskunskap i skola och samhälle för att stärka barns, ungdomars och vuxnas livskvalitet.Livskunskapsfrågan berör alla. Livskunskap för livskvalitet kompletterar de två tidigare utgivna böckerna Livskunskap på schemat och Livskunskap i skolan. De tre utgör tillsammans en början till ett specialbibliotek för kunskapsinhämtning och reflektion kring den för vår samhällsutveckling avgörande livskunskapsfrågan. Hur stat, kommuner, företag och medborgare gemensamt hanterar utvecklingen av denna samhällsfråga avgör livskvaliteten för kommande generationer.seveus