Revolutioner är stora omvälvningar i samhället där ett etablerat system ersätts av ett annat - ofta med hjälp av våld, alltid under häftiga former och genom konflikter som gör det svårt för revolutionärer som erövrat makten att ta ett steg eller ens blicka tillbaka. Gamla föreställningar och symboler har ingen plats i det nya samhälle som ska byggas utan revolutionen måste skapa sin egen kulturella bas. Det är dock aldrig nog att bara erövra makt. Maktinnehavet måste också godkännas av folket, annars får den nya regimen svårt att behålla styret. För att inte isolera sig från människor i allmänhet, som visserligen kan dela revolutionärernas politiska mål, men som oftast är mindre beredda att ge upp sina sedvänjor och traditioner, måste de revolutionära ledarna därför i någon utsträckning ta till sig, om inte det gamla samhällets värderingar så åtminstone dess symboler och traditioner, trots att dessa representerar just det system man vill bort ifrån. I den här boken beskrivs hur olika regeringar har ställts inför detta problem och hur de har försökt lösa det. Av exempel från bland annat de franska och ryska revolutionerna 1789 respektive 1917 samt den protestantiska reformationen i 1500-talets Västeuropa framgår att det inte är lätt att balansera mellan ideal och tradition. Hur mycket helgonkult kan c:n god protestant tolerera? Får en kommunist fira jul? Kan vi ha vackra monument kvar om de hyllar den gamla regimens tyranner? Hur förvaltarna av framgångsrika revolutioner har löst de frågorna skildras mellan dessa pärmar. Henrik Ågren är docent i historia, verksam vid Högskolan i Gävle och Uppsala universitet. Hans bok är tillkommen inom det YR-finansierade forskningsprojektet "Erik den helige - landsfader eller beläte? Synen på inhemska helgon i svensk historieskrivning under 1600- och 1700-talen".