Varje gång vi knullar, vinner vi. Du har säkert tänkt det förut även om du inte har hört citatet, känt det obestäm­bara segerruset inom dig när queera blickar och begär lyckas uttryckas och delas. Trots att det karga, trista, heterosexistiska samhället gör allt det kan för att kväva dem. Och för att kväva oss, i vår vilja till frihet och liv: våra vackra och starka försök att överleva och älska, att göra den här världen till en plats där det är lite mera möjligt att vara något annat än kvinna eller man, att känna och tänka och lida och längta på sätt som inte ingår i den normativa berättelsen om flickor och pojkar och lyckliga lyckade kärnfamiljer. Just för att vi inte kan eller får eller vill delta i de gemenskaperna på lika villkor, just för att deras berättelser hela tiden envisas med att upprepa samma monotona mantra om heterosexualitet, så behöver vi andra texter. Sakliga redogörelser och sagolika myter, sårbara dagboksanteckningar och flammande stridsskrifter. Som Queer Nation-manifestet, ett historiskt dokument och en samtida livlina. En liten bok att bära vid hjärtat som en sheriffstjärna, en nödvändig påminnelse om att en armé av älskare inte kan förlora. Under Prideparaden i New York 1990 delades ett flygblad ut med rubriken ”Queers read this”. Texten, det manifest som här för första gången publiceras på svenska, uppmanade till ett mer kompromisslöst förhållningssätt gentemot det heteronormativa samhället. Avsändare var en samling anonyma personer från nätverket Queer Nation, grundat av aktivister från aktionsgruppen ACT UP (AIDS Coalition to Unleash Power). ACT UP bildades i i en tid när aids skörda­de queert liv på queert liv, när heterovärlden våldsamt lät queers förstå att sjukdomen var deras eget fel – ett rättmätigt straff för den ”synd” och det uppror som ett liv utanför heteronormen innebär. ACT UP var en motståndsrörelse som politiserade passiviteten hos de makthavare som lät sjukdomen skövla offer bland oönskade invånare och inte agerade förrän ”det” hade börjat drabba ”befolkningen i stort”. Queer Nation utgjordes av personer som var trötta på att vara tysta, välanpassade och be om ursäkt för sin existens, och samlade sin solidaritetskamp kring ett skällsord som de slet tillbaka från homofobens händer. Med slagord som ”Two, Four, Six, Eight! How Do You Know Your Kids Are Straight?”, ”Out of the Closets and Into the ­Streets” och ”We're Here! We're Queer! Get used to it!” ville Queer Nation uppmana till kamp mot det våldsamma heterosamhället, sätta hårt mot hårt och förmå queera personer att organisera sig. De förordade att flator och bögar och dragqueens och andra ”queera” individer skulle gå samman för att, utan att ignorera de skillnader som finns mellan oss, sluta front mot en försåtligare gemensam fiende. Queer Nation ville synliggöra att queers finns överallt, även om heterosexuella gör sitt bästa för att antingen inte låtsas om det – eller äcklat vända sig bort.