Vad är det att vara svart i Sverige idag? Detta nummer, som Valerie Kyeyune Backström är temaredaktör för, tillägnas svarta röster – specifikt. I detta tema får svarta röster, erfarenheter, behov och drömmar får vara premissen, inte undantaget. Vi får läsa om den nyskrivna antologin Afro-Nordic Landscape, där Judith Kiros möter både redaktören Michael McEachrane och docenten Lena Sawyer för att reflektera kring den afrosvenska identiteten. Mahmoud Abdalla möter den hyllade skådisen Francine Agbodjalou, och Samson Beshir redogör för vad som hänt, eller kanske snarare vad som inte hänt, sedan afrofobirapporten publicerades i februari 2014.
Men det ges också utrymme för vemod, sorg och frustration. En rörelse som inte ger utrymme för andra känslor än kamp, som inte kan rymma och ta hand om sårbarhet eller till och med hopplöshet kommer inte frigöra oss. Att leva i en rasistisk värld tär, och vi måste få prata om det också. I ett förtroligt samtal mellan Ylva Habel och Mariam Carlsson Kanyama vecklas diskussionen ut, som egentligen skulle handla om organisering, till just det. En liten sorgesång. Men också något annat, något mer hoppfullt.
Utanför temat handlar detta nummer bl.a. om krigets vardag i Syrien; polisvåld och rasdiskriminering i USA; migrantarbetares situation i Sverige; dokumentärfilmen Förvaret; jakten på papperslösa i Spanien, och Therese Svensson skriver ett debattinlägg om användningen av begreppet rasifiering.