I tema Mark utforskar vi skärningspunkter mellan rasism, markägande och exploatering av naturresurser. Texterna visar hur rasismen mobiliseras för att möjliggöra exploatering av naturresurser, eller de värden som genereras av markens geografiska läge. Några av texterna handlar också om kampen mot exploatering som en plattform för återuppbyggnad av de identiteter och gemenskaper som under generationer brutits ner av intern kolonialism och förstörelse av marken.
I temats första artikel beskriver Carmen Blanco Valer de idéer hon ser som grunden för kamperna mot gruvor som urfolkskvinnor utkämpar runt om i den andinska regionen. Brentin Mock beskriver en politik som i samspel mellan utbredningen av vita amerikaners strandturism och naturförstörande exploatering av kusterna lett till att forna svarta markägare i dag fördrivits till marginaliserade och förorenade delar av kustområdena.
Sara Saleh rapporterar om en kampanj i Australien mot statens beslut att dra in all samhällsservice till en rad aboriginska samhällen. Abigail Sykes ger en överblick över några av de konflikter där samhällen ser sina marker hotade av företag som vill bryta olja och metaller. I Emma Lundströms reportage vittnar samiska röster om kampen mot gruvprojektet i Gállok och hur denna kamp påverkat den samiska rörelsen.
Sist i temat visar Matilda Renkvist Quisbert hur ägandet och användandet av marken blev centralt i kampen om de romska EU-medborgarnas läger i Malmö.