Så flög vi, barnsliga barn och naiva ungar, bort från äppelträdens frukter och hallonlandets sötma. Spättkungens trimmade Monark knattrade på Ängavägen ner mot Hanna Håns Jöns. Han, som köpt en korvajävel till en usel domare blev borta i ett jordras med en grävmaskin över sej. Albins mor Anna, satte ner mjölkpallen för sista gången innan hjärtat stannade en morgon före frukost. Simonssons gamla Goliath blev stående i garaget. Fru Palmér i backstugan flyttade till andra sidan fältsipporna och sommarfolket blev ett med skogen i ett virrvarr av badringar och badmintonnät. Ingeborg läste sin sista aftonbön innan solen gick ner långt bortom synfältet i väster. Det rök från skorstenen. Spillkråkan hackade hål i dom gamla popplarna. Jag skulle snart också ge mej av från vägen förbi vårt hus. Författaren Matz Nilsson om sig själv: Född femtio. Från formidabla Nyehusen. Fotbollsfubbick. Före detta truckförare. Folkbildare. Flugsnapparen Don Juans vän. Flygare i natten. Fantommålvakt. Föga framgångsrik. Fattigpensionär. Författare. Fast besluten att falla med flaggan i topp!