Allmänläkaren, datakonsulten och spelmannen Birger Grahn i Luleå skildrar här sin uppväxt och studietid, samt de första yrkesverksamma åren som läkare i Luleå. I denna första del av självbiografin avhandlas barndomsåren i Granbo och Fjällbonäs utanför Arvidsjaur i Norrbottens inland, där familjen levde ett nybyggarliv som fortfarande till stor del följde gamla traditioner och arbetsmetoder, även om en ny tid gradvis växte in även i Grahn-familjens liv och värderingar. Vi får följa med genom real- och gymnasieskolan i Arvidsjaur respektive Piteå och sedan till medicinstudierna i Umeå. En väsentlig del av berättelsen handlar om de aktiviteter som försiggick utanför studierna som ung kristen aktivist inom svenska kyrkan, och sedan ett allt radikalare ställningstagande mot orättvisorna och svälten i världen, vilket småningom ledde till ett politiskt engagemang i den marxistleninistiska rörelsen och senare till steget ut ur denna rörelse. Som bilagor finns material från de första skolåren i folkskolan, gymnasieuppsatser och en hittills opublicerad diktsamling "Ormriket", samt en komplett samling av de sånger med kristetsocialt budskap som Birger Grahn skapade under studietiden i Umeå under mitten av 60-talet. Många av dessa framfördes då av författaren i hans egenskap av "kristen trubadur". En av dessa sånger, "Guds och Lammets lov", kom att få stor uppmärksamhet inom kyrkan och har vid återkommande revideringar av den svenska psalmboken tagits med i psalmbokstillägget. En kommande andra del av självbiografin behandlar de följande trettio åren. För den som är intresserad av att följa Grahns-släkten bakåt i tiden, finns även en bok om författarens far: "Hemmansägare Sven W. Grahn (1907-1954), Levnadsbeskrivning", som i huvudsak bygger på Svens anteckningar i fickalmanackor under åren 1938-1953, och där man dag för dag kan följa livet på gården, i skogen, i jordbruket och på den delägda sågen. Ytterligare en volym utgör en krönika över släkterna Grahn och Norman (Birger Grahns fars och mors bakgrund) från de äldsta kända anorna på 1500-talet, och via olika yrkesgrupper (präster, birkarlar, köpmän, soldater, smeder och samer) fram till en lång rad av nybyggare i lappmarken under 17- och 1800-talen.