Andra resan till Folkestone handlar om fjortonåriga Nina som reser till England en sommar på sextiotalet för att bli av med oskulden och... lära sig språket.
Lyhört och med mycket humor och värme berättar Åsa Moberg i sin debutroman från 1981 om det sexuella uppvaknandet och den spirande politiska medvetenheten.
Trettiofyra år senare skriver Åsa Moberg i förordet till boken: Här finns inte mycket romantik men desto mer ångest över att inte vara som andra. Tänk om livet skulle pågå så här tills hon dog? Alltid samma ansträngning att likna alla andra, eller åtminstone somliga andra, så att man inte blev ensam. Projektet vid denna andra resa till Folkestone är, skulle jag säga med mina nuvarande Beauvoir-referenser, att inleda ett autentiskt liv. Med hjälp av en lämplig man: Jag ska noga studera alla killar som finns. Jag ska välja ut en som är väldigt snygg, sen ska jag vara med honom och vara precis som jag egentligen är. Jag ska säga allt jag tänker och jag ska ta reda på allt han tänker. Sen ska jag ligga med honom. Eller han ska ligga med mig.
Det är särskilt svårt för kvinnor att skriva om sex. För manliga författare finns en hel litterär tradition att ty sig till. För oss finns ingenting. Inte ens ett användbart ordförråd. ur Åsa Mobergs debutantporträtt i Svensk Bokhandel 1981.
När jag läste den här boken, tänkte jag: detta borde vara obligatorisk läsning för alla unga kvinnor. Förväntansfullt och hjärtklappning, vått och kletigt. Lite ont. Kan man skriva ärligare om inträdet i den sexuella vuxenvärlden? - Amelia Adamo, som efter denna bok anställde Åsa Moberg på Vecko-Revyn som sexrådgivare.