Detta tema utgår ifrån Frantz Fanons klassiska bok Jordens fördömda. Temaredaktörer är Maimuna Abdullahi, socionom och frilansskribent, och Fatima Doubakil, aktivist och statsvetare. I prologen till temat skriver Johanneds Anyuru: ”Kom att tänka på Fanon: ’Jag är en droppe sol under jorden.’ En elev på Rymdtorget citerade den raden i en dikt förra året. Jag pekade för att min dotter skulle se. Kom att tänka på hopp. Därmed på förtvivlan. Det vill säga på samtiden”. Precis som i boken är temat sedan indelat i fem kapitel.
I det första kapitlet, ”Om våldet”, berättar temaredaktörerna om hur demokratibegreppet omdefinieras och används för att utesluta muslimska aktörer och aktivister. I det andra kapitlet samtalar Noor Nassef med Adrián Groglopo om ”Spontanitetens styrka och svaghet”. Läraren och poeten Hussein Hamad tar sig an Frantz Fanons tredje kapitel, ”Det nationella medvetandets fallgropar”, i en text om vilka som allierar sig med makten och vilka som samtidigt utesluts. Rashid Musa, ordförande i Sveriges unga muslimer (SUM), skriver i kapitel fyra, ”Om den nationella kulturen”, om hur den svenska statens kulturpolitik har använts historiskt för att utdefiniera vilka som passar in i nationen. Temat avslutas med en krönika av Nimo Bashir om rasismen som trauma i ”Kolonialkrig och mentala skador”. Utanför temat kan du i detta nummer bl.a. läsa om rasistisk articifiell intelligens och om Danmarks nya apartheidsystem i form av straffzoner och \"ghettopolitik\".