Om bondgården är en scen, kan bönder bli berömda?

I Daniel Mårs nya diktsamling är hembygden ett fiasko eller ett ideal. Lantbruket fylls med vardagliga sysslor. Drängarna äter honungsmelon. Bonden övar skalor i väntan på publiken. Han visar sina älsklingar ett foto av Paris.

Lyckas sångrösten föra honom bort, med paljetterna klistrade under ögonen, till en ny plats, med nytt språk, ett nytt jag?

Voilà! är en sensuell samling dikter om att tilldelas en roll. Om att hela tiden återvända och förhålla sig till sin bakgrund. Med drömmarna hela tiden pulserande i blodomloppet.