Yrkesetiska frågor intresserar och engagerar; det märks inte minst när diskussionen appliceras på bibliotekariens vardag. Att vara verksam som bibliotekarie är en kvalificerad professionell uppgift, som kräver en rad yrkesmässiga ställningstaganden. Dessa bygger i vissa fall på metodisk kunskap om yrket men också på en rad etiska avvägningar. För den som vill närma sig idealbilden av en kompetent bibliotekarie räcker det inte med att kunna utföra de till yrket kopplade arbetsuppgifterna, även om de rent tekniskt utförs aldrig så väl. Det krävs även ett visst mått av etisk medvetenhet. Först när vi tillägnat oss det finns förutsättningar för att bli, i ordets rätta bemärkelse, goda bibliotekarier. I Bibliotekarien och etiken skissar Richard Ohlsson grunden till en etisk begreppsapparat, som visar på möjliga infallsvinklar och metoder för att se på och lösa yrkesetiska problem. Tanken är att boken ska vara en hjälp för bibliotekarier och studenter att belysa och medvetandegöra det personliga etiska förhållningssättet visavi rollen som bibliotekarier. Detta är en prövande process som kräver mycket reflektion och eftertanke, men vem har sagt att det ska vara enkelt att vara bibliotekarie. Richard Ohlsson har lång erfarenhet som yrkesverksam bibliotekarie, från en rad olika bibliotekstyper. Han har varit en del av den yrkesetiska diskussionen allt sedan studenttiden på BHS i början av 1990-talet; det här är hans andra bok i ämnet.