”Det brukar stå en air av höga principer kring diskussioner om medicinsk etik. Stundom framställs den medicinska etiken som ett orubbligt system av eviga principer för att värna patienternas hälsa. Under de senaste 100 åren har dock markanta skiftningar inträffat i den officiella medicinska etik som uttrycks genom lagstiftning, lärs ut vid universitet och praktiseras inom sjukvården. Så har varit fallet exempelvis i fråga om abort och rasbiologi. Med denna skrift vill vi visa att den medicinska etiken sannolikt kommer att utsättas för minst lika stora förändringar i framtiden. Från att ha varit en intern professionell angelägenhet för läkarkåren, har den medicinska etiken blivit en arena för allt fler intressenter, som jurister, politiker och patientgrupper. Läkarkåren kan inte längre suveränt bestämma den medicinska etikens regler och tillämpning.” (Ur förordet). Här beskrivs hur ny teknik, nya opinioner, nya resurser och många andra faktorer påverkar den medicinska etikens utveckling. Vidare förklaras varför sjukvården blivit själv-genererande och varför etiska bedömningar bör ske i ett hundraårsperspektiv. Boken avslutas med en betraktelse över hur medicinsk forskning skulle kunna leda till skapandet av ”en ny människa” och vilka etiska konflikter det skulle kunna medföra. Jonas Hartelius och Lita Tibbling Grahn har under många år forskat, föreläst och skrivit om medicinsk och professionell etik, folkhälsa och vårdpolitik.