"Bekännelsen" är en gripande och mörk berättelse om vanmakt och pennalism. Den handlar om anstaltspatienten Horace Rulfo som gör allt för att finna mening i tillvaron. Med hjälp av sina syner, språket och litteraturen försöker han uthärda livet på anstalten.

"Jag önskar att Ni hade förmågan att se det jag ser. Tänk hur mycket lättare allt skulle vara då. Och föreställ Er vilka samtal vi skulle kunna ha. Vilka resor vi skulle kunna företa med tanken. Ja, vi skulle tillsammans utgöra en del av samma verklighet."

Rulfo drivs i sin ensamhet av en önskan om att få uppleva närhet, någon annans kroppsvärme, att få känna att han själv har ett värde som människa.

"Jag försöker hålla förnedringen borta genom att skriva. Tror doktorn att man med en strid ström av ord, mängder av ord, stora sjok av ord kan hålla alla former av förnedring på avstånd?"

"Bekännelsen" är en berättelse om makt och maktmissbruk, om kamp och uppror.