– Så nageltrånget måste botas, fortsatte abbedissan, ont ska med ont fördrivas. Med mina tänger ska vi draga loss dessa ruttna naglar. De som blivit besatta av sådana profana tankar kommer jag att bota. Därmed tog alla försök att ifrågasätta abbedissans order slut. Nunnorna böjde sig för hoten om tänger och utdragning av deras naglar och fogade sig i beslutet. Till och med Hildegard. Hon önskade inget bråk och kunde ju om hungern satte in, ta sig ett stop eller två för att ”testa brygden”. Visst var det en neslig gärning att tvinga systrarna till tristess och fasta utan orsak. Men värre saker hade ju hänt. Novisens försvinnande till exempel.