Flickan samlar texter som kommer från det barn och den flicka Anna-Karin en gång var och framför allt från den kvinna som hon blivit. Texterna visar att hon har funnits där hela tiden, om än dold under lager av skepnader, som hon genom livets verkligheter omedvetet behövt klä sig i. Från en verklighet med kärlek och glädje och sorglöshet och Gudsnärvaro, från ögonblick av svek där hon låst in känslor med tystnad. Från en verklighet ur pressade arbetssituationer där en period av utmattning ledde till att hon började skriva. Från sorgen efter en älskad far och från ögonblick som kunnat beröva henne livet. Genom texterna i Flickan blir det osynliga synligt och det fördolda blir uttalat.