Vår historia berättar om hur vi kontinuerligt varit utsatta för att vi är svarta. Vi har nedvärderats som människor och straffats med mutilation i vissa fall, det vill säga stympats, när kolonisatörer inte var nöjda med hur vi arbetade. Bland annat i samband med utvinning av naturgummi i Kongo/ Zaire, eller skurit bort svarta tjejers bröst för att göra tobakspungar i Rhodesia, dagens Zimbabwe, eller att bara skjuta vilt svarta människor i huvudet för att visa hur duktiga det var att pricka utan att bli straffade.
Kyrkans representanter var med när det tog människor som slavar. I mina ögon betydde det att vi svarta inte var människor ens i Guds ögon. Först när vi blev döpta i den katolska kyrkan och lämnade vårt kulturella arv samt tradition och religion från våra förfäder bakom oss blev vi riktiga människor i kolonisatörernas ögon.