Ur språket sipprar uppbrottets smärta, betraktad genom vardagens ensamma handduk. Längs tvåsamhetens sammanbrott löper familjen som rötter i livets rörelser. Ibland går rötterna förlorade, ibland håller de oss jordade, ibland måste vi kapa dem för att orka stå fritt. Författarens röst är både skör och stark. Genom vindlande och precist språk visar hon läsaren vägen mot gläntan där ljuset faller in igen. Hon rör sig mellan sorgeskymning och att hitta ut, tillbaka till sig själv. Kraften i det skrivna ordet är alltid där, det som bär, ger kraft att gå vidare. Ta sig fram. Maria Bernesjö, socionom och författare