"att vända sig bort" beskriver en resa i dunklet. En ensam själ färdas på en färja över ett grått hav en kall oktoberkväll. Just innan isen lagt sig. Det är dimmigt, disigt, råkallt. Det finns en dysterhet i jaget och en förruttnelse omkring som sprider en stark stämning även i bildvärlden och färgpaletten. Jörgen Mattlars dikter är korta och slagkraftiga, nästan som haiku-dikter och med tydliga influenser från de finlandssvenska modernisterna. Det finns en dragning mot "att försvinna in i skogens mörker / vilja se samhällets gula sken / på håll och begrunda" men samtiden med sömnlöshet, naturföroreningar och arbetsscheman tränger sig på. Det gäller att återskapa.