”God morgon är vänligt, är evigt, uppmuntrande och inte påfluget. Inför det behöver man inte bepansra sig. God morgon är Gud.” Susanne Ringell skriver noveller om Pascal. Och om Claire. Som har gått skilda vägar. Och om ett annat vi, ett äkta par på resa. Alla fyra möts i en främmande apartemento, vars ägarinna har stuckit till Chile. Här bjuds på fotboll i sunkiga barer. Kaffeapparater. Främlingar. Begär. Apelsiner som skalas. Och London. Nåden i det lilla barnets blick. Den goda döden. För på gräsmattan i Madeira ligger hunden med det starka hjärtat och dör. Omgiven av kärlek. Ringells oefterhärmliga formuleringskonst och kärva livsklokhet kommer här till sin fulla rätt.