De andra männen i familjen kallar alltid min far en "dåligt exempel". En säger att han är en akrobat, en annan en kameleont... Vissa förminskar honom för att han är en så bra löpare, medan andra för att han kan förvandlas till en kökets trollkarl... Oavsett vad min far gör, så är det fel enligt dem! Jag vet, min far är inte som alla andra fäder. Men jag undrar, var finns ondskan i det? Författaren Aslı Tohumcu lämnar ett avtryck hos läsare i alla åldrar med denna berättelse, som ser på familjen genom ett barns ögon och ifrågasätter de stereotypa familjerollerna med barnets röst.