Humanosis är ett ord Sandra Bruno själv har skapat, ett tillstånd där  smärta och skönhet möts i det mänskliga. Hennes poesi rör sig mellan  kropp och tanke, mellan ensamhet och försoning, och fångar samtidens  sökande efter mening och tillhörighet. Med ett språk som förenar fransk  precision och spansk intensitet skriver Bruno om förlust, om förvandling och om det hopp som fortfarande går att finna, likt andetag under huden.