Många begåvade barn får inte sitt utvecklingsbehov tillgodosett i skolan. De klarar det mesta utan stöd och uppfattas som tämligen självgående. Risken är att dessa barn har så lätt för sig att de blir under stimulerade och förlorar självkänslan och lusten att utvecklas.

Många begåvade barn får inte sitt utvecklingsbehov tillgodosett i skolan. De klarar det mesta utan stöd och uppfattas som tämligen självgående. Risken är att dessa barn har så lätt för sig att de blir under stimulerade och förlorar självkänslan och lusten att utvecklas. I en del fall är det till och med så att deras begåvning aldrig upptäcks. Ibland kan de upplevas som stökiga eller tillbakadragna, men precis som andra barn behöver de bli bekräftade och få möta utmaningar för att utveckla sin potential.

Det har närmast varit tabu att ta upp frågor om barn med teoretisk begåvning i svensk skola, men nu tycks en vändning vara på gång. Visionen om en skola för alla bygger på värden som demokrati och delaktighet. Men det betyder inte att alla barn ska få sina behov tillgodosedda på exakt samma vis. Barn är olika, och utmaningen är att se och möta varje barn på bästa möjliga sätt.

Svenskt efterord av Arne Engström vid Linköpings universitet.

Franz J. Mönks

Att se och möta begåvade barn : en vägledning för lärare och föräldrar