SOLIDARITET

I slutet av 1800-talet avsåg solidaritet främst sammanhållning i det nationella samhället i en tid av växande klassmotsättningar, men inom arbetarrörelsen även arbetarklassens inre sammanhållning och lojalitet. Det är i dag inte längre självklart att solidaritet enbart avser sammanhållningen inom en nationalstat, en klass eller någon annan avgränsad grupp. I en värld där det ömsesidiga beroendet mellan människor växer blir behovet av sammanhållning tvärsöver nationsgränser större. Samtidigt ser vi i dag hur nynationalistiska strömningar idealiserar föreställningar om den nationella sammanhållningen i det förflutna.
I Fronesis nr 58–59 undersöker vi vad solidaritet betyder i dag. I en rad nyskrivna och översatta artiklar diskuteras solidaritetens samtida former och förutsättningarna för en inkluderande solidaritet i ett demokratiskt och pluralistiskt samhälle. Vad innebär samhällssolidaritet i en tid präglad av ojämlikhet, ekonomisk globalisering och framväxande nationalism? Vilka former tar sig solidariteten inom välfärdsstaten – och vilka är vi egentligen solidariska med?
Den kanadensiske politiske filosofen Will Kymlicka argumenterar i sin text för att varken nyliberal mångkulturalism eller välfärdschauvinism leder till hållbara samhällsmodeller och menar att solidariteten i välfärdssamhällen måste utgå från ideal om social rättvisa. Författaren Olle Sahlström belyser i sin essä de olika idéerna om solidaritet inom arbetarrörelsen och kyrkan utifrån egna upplevelser inom fackföreningsrörelsen och Svenska kyrkans flyktingarbete, i förhållande till solidaritetsarbete under den stora flyktinginvandringen till Sverige 2015.
Den tyske sociologen Hauke Brunkhorst diskuterar utsikterna för en demokratisk solidaritet i en alltmer globaliserad värld. Den franska sociologen Nathalie Karagiannis uppmärksammar i sin text hur de politiska konflikternas nya former förändrar solidaritetens förutsättningar och uttryck. Sociologen Carl Cassegård skriver om »individualiserad solidaritet« och framväxten av den så kallade Otaku-kulturen i dagens Japan.
Innehåll i Fronesis nr 58–59 (256 sidor):
Magnus Wennerhag och Johan Lindgren: Från sammanhållning till solidaritet
Arto Laitinen och Anne Birgitta Pessi: Solidaritet i teori och praktik

Émile Durkheim: Arbetsdelningen i samhället
Johan Lindgren och Magnus Wennerhag: Solidaritet under nya förutsättningar
Steinar Stjernø: Solidaritetstanken i Europa
Hauke Brunkhorst: Global solidaritet. Den demokratiska solidaritetens öde i en global tidsålder
Nathalie Karagiannis: Mångfaldig solidaritet. Autonomi och motstånd
Anton B. Andersson och Enna Gerin: Solidariteten och välfärdsstaten
Will Kymlicka: Solidaritet i heterogena samhällen. Bortom nyliberal mångkulturalism och välfärdschauvinism
Peter A. Hall: Den sociala solidaritetens politiska källor
Carl Cassegård: Om den individualiserade solidaritetens möjligheter
Majsa Allelin och Tobias Davidsson: Om klassolidaritet och gränsdragningar
Olle Sahlström: Åsa Romsons tårar
Redaktörer: Magnus Wennerhag och Johan Lindgren. Redaktion: Majsa Allelin, Anton B. Andersson, Tobias Davidsson, Enna Gerin, Elias Isaksson och David Lindberg.

Emile Durkheim

Självmordet

Tre klassiska texter : Tarde, Durkheim, Weber

Fronesis 58-59. Solidaritet